Myrekull

Ljus.

Om jag ska sammanfatta FB träffen i Myrekull i ett enda ord, vilket är naturligtvis helt otillräckligt och på gränsen till omöjligt så skulle det bli just detta. Ljus.

Var man än såg och vad man än gjorde så var man omgiven av – ljus. Jag menar naturligtvis uttrycket både bokstavligt och metaforiskt. Det helt konkreta och fysiska ljus vi alla upplevde under så gott som hela dagen var solskenet. När jag åkte hemifrån regnade det. Åskade till och med. Himlen var så gråsvart…Jag funderade över klädvalet: alla som känner mig vet att byxor är ett icke-existerande inslag i min garderob. Jag är en klänning- resp kjol-tjej. Jag funderade en stund och på ren ingivelse sträckte mig djupt in i garderoben efter en långklänning som jag älskar. Även om det skulle bli kallt så är en långklänning ett ganska bra val. Dessutom visste jag att det var just denna jag skulle ha den dagen…utan att veta varför.

När jag körde vilse utanför Ullared och ringde till Brolan så sken redan solen. Det fortsatte den med under resten av den dagen. Den ville nog bli en del av vår fantastiska upplevelse.

Under eftermiddagen tände vi elden som jag sedan tog hand om, och den sken med sina röda flammor upp vår kulle när solen hade dalat. Tillsammans med månen. Eldflammor och det ömma mjuka månskenet ramade in hela den magiska stämningen på ett helt obeskrivligt sätt.

Men det mest framträdande ljus kom från alla hjärtan. Kärlekens, glädjens och harmonins värmande ljus. Ett ljus som när och tröstar, ger kraft och livsglädje. Våra gemensamma strålar bildade så en aura av andligt ljus som omfamnade oss alla. Vi kunde känna den rent fysiskt, när vi satt i ring och trumman ljöd, värmen …

För mig var det som att komma hem …

Read Full Post »