Enligt de bibliska berättelserna är livets skeden uppdelade i stycken om 7 år. Efter 7 goda år kommer det 7 svåra sådana. Hur långa de än månde vara så visst går livet i vågor. Vissa perioder är goda och andra mer lärande. Jag föredrar att se det på det sättet. Om man har insikt nog att njuta och ladda batterierna under de goda åren så har man bättre förutsättningar att klara och lära av dem som är tuffare.
Och faktiskt förhåller det sig på det viset att även under de svårare perioderna finns det stunder eller saker att glädjas åt. Det gäller bara att se dem. I likhet med att det under de goda tiderna alltid kommer små bekymmer. Men dem ska man helt enkelt ignorera och se den stora bilden 
Ja, visst, det låter skumt först, men det är konsekvent. Jag väljer konsekvent att se det som är bra.
Nu ligger alltså dottern och jag plakat och vi både känner oss och låter som sju svåra år Men om man ser på det lite från sidan av så är det faktiskt rätt komiskt. För att inte tala om vilken panik vi lyckades skapa i våra omgivningar. Och trots värken och febern så tänker jag – jisses, var det inte värre än så här? Visst, jag behövde inte krampa ihop på hallgolvet, bita sönder kinden, få en nål instucken i ryggraden….men det kunde ju ha varit så mycket värre. Det går ju över, och vet ni – snart är det Jul!
