Resan gick bra. Jag stannade till i Borlänge, gav Tina kontorsstolen och köpte med mig hamburgare från Max. GI burgaren var inget vidare så jag tog vanlig Supreme och pillade bort brödet helt enkelt. Tina sa till Filip att jag skulle komma och han väntade otåligt i hallen. ”Mormor kommer!” …min lilla älskling. Många barn med hans diagnos har problem med aggressivitet eller självdestruktiva handlingar men han är alltid så glad! Det bara lyser om honom att han mår bra.
Eftersom jag startade så sent från Bollnäs så hann det bli nästan mörkt innan jag var på väg från Borlänge. Fredde gjorde ett tappert försök att tina upp min spolarvätskebehållare utan att lyckas så jag fick göra även denna resa med jämna pauser för att putsa frontrutan. Det är egentligen ganska bra för man behöver sträcka på benen och piggna till ibland. Jag lyssnade igenom alla ABBAs låtar 2 gånger (alla 99 jag har på min cd) och sjöng så jag blev nästan hes på slutet.
Jag kände på vägen hem hur ledset och tomt det är att ha mina flickor så långt borta. Hur gott det skulle vara att kunna bara komma över för lite kaffe ibland och träffa mina underbara barnbarn. Jag hade känslan kvar hela vägen hem. Bäbis som jag inte får se igen i det här nyfödda skicket, när de är så otroligt söta och sköra. Nästa gång jag ser Edit så är hon 4 månader. Vi är nämligen bjudna på dop i slutet av maj. Och då ska jag vara smärt och vacker – precis som på Matildas dop, eller helst ännu smalare.
Mormor i rosa på Tildas dop. Bakom synes resen av familjen inklusive min syster och hennes man Jindrich som nu fått egna tvillingar, den 14 augusti. (ignorera datumet på kortet – trasig kamera 
)
Imorse var vågen min vän igen. -1,8 kilo på en vecka! Jag tror minsann att han saknade mig! På det viset kommer jag ner till min målvikt till sommaren. Man kan alltid hoppas J
Jag har kikat i Hannas första album nu när jag var där och hade chansen. Jag vill ju ha några foton inskannade från det. Jag hittade då mitt besökskort från Hannas graviditet och trodde inte mina blå – jag vägde 57,5 kilo vid inskrivningen! 73 dagarna före förlossningen! Det är ju min målvikt nu. Jisses, så smal jag var. Var kom de sista 30 kilona ifrån?
det var så underbart att ha dig här, att kunna prata med dig sådär lite när som hellst, att kunna ta för givet att du var där när man kom upp på morgonen, helt udnerbart.
tack för att du kom upp till oss en sväng
å jag tycker INTE de syns att du väger så mycket mer än du gjorde på tildas dop, tycker du ser ut å väga 10 kilo mindre än vad jag väger så jag blev jätteförvånad när du sa vad du vägde. bättre att se smalare ut än vad man är än tvärtom.
vägde mig i morse åxå å väger nu 0,3 kg MINDRE än när ajg blev gravid
kramar